Den nya skolan

SIGTUNA. Sankt Olofs skola i Sigtuna ryms i en ljus tegelbyggnad från 60-talet och utifrån ser det ut som vilket högstadie som helst. Men på en punkt skiljer sig den här skolan från många andra. Här verkar digitaliseringen fungera alldeles utmärkt. Så hur kommer det sig egentligen att svenska elevers resultat sjunker samtidigt som skolorna köper datorer som aldrig förr?

Innehållet presenteras av Digitala Livet i samarbete med Telia

K

lass 7E har precis börjat dagens lektion i svenska. I dag ska de lära sig om diskriminering och uppmärksamheten är riktad framåt. Inte mot en griffeltavla eller whiteboard utan mot en pekskärm som är stor nog att ge en sportstudio i TV4 mindervärdeskomplex. På skärmen håller läraren Malin Wallander ett quiz om vad diskriminering är och vad man ska göra om man blir utsatt för det.

Om projektet
Det digitala lärandets möjligheter

Projektet kallas ”Det digitala lärandets möjligheter” och pågår på fem skolor spridda över landet. Initiativet kommer från Samsung som också bidrar med tekniken. De digitala läroböckerna kommer från förlaget Gleerups och projektet sker under översyn av bland andra professor Åke Grönlund på Örebro universitet. Projektet finansierar hela kalaset och skolorna behöver inte betala någonting.

Eleverna svarar på frågorna på sina uppkopplade läsplattor. Tempot är högt och de får veta direkt om de svarat rätt eller fel. Nästan varje fråga leder till livliga diskussioner.

Så här ska de göra under hela sin högstadietid. Vid terminens början fick alla skolans 122 sjuor varsin platta och nu ska de använda dem i nästan allt skolarbete. Böckerna i matte, svenska, NO och SO är utbytta mot nya digitala läromedel och allt finns i läsplattorna. De digitala skolböckerna består av texter, men också filmer, interaktiva övningar och tekniska möjligheter för lärarna att länka in annat material.

Och klassen verkar vara peppad.

– Det känns spännande. Det är ett annat sätt att lära sig på. Det finns mycket appar och grejer som man kan använda, säger Eleni Lambiris, 12.

– Man slipper hålla koll på så många böcker. Det är smidigare och skönare att ha allt på den här, säger klasskompisen Max Frykblom, 13, men tillägger:

– Men jag gillar nog vanliga böcker mer egentligen.

Är det någon skillnad mellan att titta ut genom fönstret i stället för att lyssna på en genomgång mot att gå in på Facebook någon minut?

Projektet kallas ”Det digitala lärandets möjligheter” och pågår på fem skolor spridda över landet. Initiativet kommer från Samsung som också bidrar med tekniken. De digitala läroböckerna kommer från förlaget Gleerups och projektet sker under översyn av bland andra professor Åke GrönlundÖrebro universitet.

Projektet finansierar hela kalaset och skolorna behöver inte betala någonting.

– Vi har inte haft den här typen av läromedel tidigare och det känns spännande att pröva på. Från början har det varit att man haft en textbok tillsammans med övningar på nätet, men nu sker en överförflyttning till att man har hela paketet på nätet och det är mycket mer interaktivt, säger skolans IT-pedagog Malin Olsson.

 

Hela klassen är uppkopplad till en interaktiv pekskärm

 

A

tt använda IT i undervisningen är inget nytt för Sankt Olofs. Sedan några år har skolan bland annat en heltidsanställd IT-pedagog, som hjälper lärare och elever och ser till att tekniken används på ett bra sätt och finns med hela vägen i undervisningen. Eleverna publicerar sina arbeten på egna hemsidor och bloggar om sina slöjdprojekt. En vaktmästare på Sankt Olofs behöver inte bara hantera nyckelknippa och borrmaskin i dag utan måste dessutom fungera som IT-tekniker.

– Vi insåg att man inte bara kunde sätta datorer i händerna på eleverna och hoppas att allting går bra. Det behövs utbildning både för eleverna, men kanske framför allt för lärarna också. Det är någonting som är viktigt. Det handlar mycket om kollegialt utbildande, att lärare utbildar andra lärare och att testa och utvärdera tillsammans, säger skolans rektor Mia Berglind.

– Det är ett sätt för oss att få hit lärare också. De söker sig hit från andra kommuner för att de vet att vi är bra på det här, tillägger hon.

Men är det helt oproblematiskt att en teknikjätte som Samsung träder in som sponsor i den svenska skolan?

– Det där med sponsring i skolan diskuterade man mer för några år sedan, men jag tror inte att vi har stött på några synpunkter alls nu. Men det är klart, man befäster ju en logga hos eleverna. Men dagens elever är så fyllda av information och reklam och jag tror att de är medvetna också om vad som är bra eller dåligt.

Projektledaren Elin Wallberg på Samsung:

– Det här projektet är inte kommersiellt utan ligger på det som vi kallar för ”corporate citizenship”, som är vårt samhällsengagemang. Samsung är ju ett teknikföretag naturligtvis, men vi tror att det är viktigt att inte bara agera i sin egen silo. Just digitaliseringen av skolan är ett sådant område där det är bra att flera parter agerar tillsammans, säger hon.

Men på många skolor är det där långt ifrån självklart.

Nyligen kom en ny delrapport från Pisa där svenska elever placerar sig klart under OECD-snittet i ett digitalt matteprov.

Nyligen kom en ny delrapport från Pisa där svenska elever placerar sig klart under OECD-snittet i ett digitalt matteprov. När det gäller digital läsförståelse ligger svenska elever runt medel, men har tappat jämfört med 2009. Enligt provet är det dessutom eleverna som tillbringar mest tid på nätet som presterar sämst på proven.

 

Så står sig Sverige i PISA-rapporten

PISA-undersökningen från 2012 undersökte hur väl studenter är rustade att läsa, navigera och förstå texter publicerade online. En browser-miljö med webbsidor, flikar och länkar skapade en kontrollerad omgivning där studenternas läsning – men även deras surfbeteende – kunde observeras.

M

en att datorerna skulle vara dåliga för elevers koncentrationsförmåga tror inte Sankt Olofs rektor Mia Berglind på. – Det handlar om ledarskap. Du kan ha hur mycket regler som helst i ett klassrum, men har du inte ett gott ledarskap kommer det inte fungera ändå. Är det egentligen någon skillnad mellan att till exempel titta ut genom fönstret i stället för att lyssna på en genomgång mot att gå in på Facebook någon minut? Vi borde snarare prata om hur undervisningen ska bli mer engagerande, säger hon. Under de senaste åren har allt fler kommuner satsat på ”en-till-en”, alltså att varje elev har varsin dator. Men de flesta (Skolverket, Sveriges kommuner och landsting, lärarförbundet och forskningen) är överens om att datorerna används fel. Enligt en färsk rapport från SKL uppger till exempel bara 18 procent av rektorerna att ”digitala verktyg ingår naturligt och integrerat i pedagogernas planering”. I en undersökning från Skolvärlden förra året uppger bara en tredjedel av de tillfrågade lärarna att de har tillgång till digitala läromedel. Professor Åke Grönlund på Örebro universitet har granskat en-till-en-satsningarna och pekar på ett problem.

– Kommunerna har köpt datorer istället för läroböcker. Datorer är jättedyra för kommunerna och då har man dragit in på bland annat läromedel och lärartimmar, men det går inte. Man kan inte bara släppa lös eleverna på nätet, man måste ha bra och effektiva arbetsmetoder också, säger han.

Det behövs utbildning både för eleverna – och lärarna. Rektor Mia Berglind.
D

e digitala kunskaperna skiljer sig från kommun till kommun och skola till skola. Ibland till och med från klassrum till klassrum. Initiativen kommer ofta från enskilda skolor och kommuner, engagerade lärare eller kommersiella aktörer. Men när tekniken används på ett vettigt sätt märks det tydligt i resultaten. Åke Grönlund nämner en studie han var med och genomförde i Sollentuna för tre år sedan. Där fick förstaklassare lära sig att läsa, räkna och skriva med hjälp av läsplattor. De fick dessutom arbeta tillsammans i gemensamma dokument.

– När vi kollade på de nationella proven i årskurs tre fick de väldigt bra resultat. De fick bättre resultat än kontrollgruppen som inte har haft datorer. Den sämsta gruppen var faktiskt de som använde datorer utan metoder. Vi märkte också att de som hade bäst resultat jämfört med de andra grupperna var de som också hade det svårast i skolan.

Men är det inte viktigt att lära sig penna och papper ordentligt?

– Det vi testade är resultaten på läsning, skrivning och matte och det blev otroligt mycket bättre. Det där om att det är så viktigt att skriva med penna är det ju många som säger, men det är ingen som har lyckats bevisa det, säger han.

Även beslutsfattarna är medvetna om luckorna i svenska skolan. I somras fick Skolverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett nationellt utvecklingsprogram, som bland annat ska öka IT-kunskaperna bland lärarna. Men satsningen kommer inte i gång förrän tidigast nästa höst och enligt Peter Karlberg, som är utbildningsråd på Skolverket räcker den inte till.

– Alla krafter på alla nivåer måste samverka. I utvecklingsprogrammet kan vi kanske tillhandahålla resurser till kompetensutveckling hos lärarna, men för att de ska komma till nytta måste skolorna avsätta tid till dem. En satsning på lärare bör även kompletteras på rektorsnivå och i skolförvaltningen. Kommuner borde också ta del av varandras erfarenheter och dela kunskaperna med varandra, säger han.

Den svenska skolan genom tiderna

M

agnus Leonhardt är strategichef på Telia och arbetar med hur digital teknik ska gagna konsumenter i framtiden. Han menar att IT i skolan bättre borde anpassas till elevernas värld och pekar på hur vissa skolor börjat använda spelet Minecraft i undervisningen.

– Det är den digitala generationen som går i skolan nu och skolan måste säkerställa att det finns ett sammanhang i inlärningen som är relevant för eleven. Samtidigt är det otroligt viktigt att det digitala blir en del av helhetsupplevelsen kopplad till verkligheten, säger han.

Tillbaka till 7E i klassrummet. Malin Wallander har precis delat in klassen i grupper och gett dem i uppgift att skriva texter om diskriminering i form av bland annat nyhetsartikel, debattinlägg eller blogg komplett med påhittade kommentarer.

Någon räcker upp handen:

– Jag vet fortfarande inte vad diskriminering är.

– Då googlar du på det.

 

LÄS MER: Partnerstudion